Ideologiskt spel för gallerierna och plånboksfrågor hotar eleverna
Jag kan inte annat än instämma i snart sagt varje punkt av PJ Anders Linders analys av den socialdemokratiska skolpolitikens förödande följder för eleverna. Gång på gång de senaste åren har jag gjort exakt samma bedömningar i mina debattinlägg. Dock har jag tagit min utgångspunkt i liberala tankegångar, inte i den ”upplysta konservatism” som Linder bekänner sig till. (Det oroar mig lite att skillnaden mellan hans och min analys är så obetydlig. Vem av oss har placerat sig i galet fack?)
Tyvärr har inte Jan Björklunds och Alliansens gymnasiereform helt infriat förväntningarna. Tanken på diffrentierade kärnämneskurser har inte förverkligats. Endast i matematik kommer olika kurser att finnas på yrkes- repsektive studieförberedande program. Det är en halv kapitulation inför det socialdemokratiska tänkandet med nedvärdering av yrkesutbildningarna.
Den nya skollagen är en stor besvikelse. De utlovade ökade befogenheterna för skolledare och lärare har helt uteblivit. Dessutom är den nya programstrukturen så stelbent och fyrkantig att den tidigare utslagningen av elever riskerar att fortsätta. Synen på tvärvetenskap inom Alliansen - och främst Folkpartiet - är djupt okunnig och förlegad. Det har drabbat några av de mest framgångsrika utbildningarna i dagens gymnasium.
Ett annat hinder för en ”återställande” reformering av den svenska skolan är det faktum att skolpolitiken tenderar att försvinna i de större politiska paketen. Förvisso anser åtskilliga väljare att skolpolitiken är en väsentlig valfråga. Men jobben, pensionerna och miljön känns säkerligen angelägnare på valdagen.
Skolfrågorna är intressant nog de som är mest ideologiskt särskiljande. Dock är inte alla väljare särskilt ideologiskt skolade eller intresserade. De väljer varken med hjärnan eller hjärtat. Magen och plånboksfrågorna får avgöra. De är valmanskårens legoknektar. De säljer sig till den som betalar bäst. Valfläsk och överbudspolitik kommer att dränka de farhågor som jag och PJ Anders Linder har om vad som kommer att ske med den svenska skolan vid ett rödgrönt maktövertagande.
Vänsterpolitiker accepterar utslagningen av elever som ett pris för det ideologiska spelet för gallerierna; och väljarna offrar de viktiga skolfrågorna för höjda bidrag. Också i framtiden lär det bli eleverna som får betala.
